Finland om 100 år: FRITIDEN

Text: Heidi Hakala/Svensk Presstjänst
Bild: Karl Vilhjálmsson

I framtiden kommer VR-resor inte att förknippas med finländska tågresor, utan med Virtual Reality-resor. Genom VR kan du uppleva kinesiska muren, Galápagosöarna eller Taj Mahal från ditt eget vardagsrum – som för övrigt kommer att ha levande tapeter och möbler. Rymdresan kommer inte längre att vara förbehållen de rika och de djärva utan vem som helst kan göra en liten tripp till månen, kanske på bröllopsresan? På jorden kan vi med hjälp av Hyperloop åka över till våra grannländer på fem minuter och runt jorden på sex timmar. Gränsen mellan producent och konsument kommer att flyta ihop; i stället för att passivt titta på en film kan du välja att vara filmens huvudkaraktär och flytta händelseförloppet till ditt hem, bland dina saker. Underhållningen blir vår död, förutspådde Neil Postman redan på åttiotalet. Med alla nya möjligheter – blir det så?

Jag tänker ofta på hur mycket tid teknologin frigjort i våra liv. I stället för att behöva gå till biblioteket för att slå upp yazdanism, dysmorfofobi eller huvuddragen i Simone Weils filosofi i ett uppslagsverk hittar jag samma information på Wikipedia. Flyg tar oss till Australien på mindre än tjugo timmar i stället för att färdas två månader på fartyg. Som journalist är livet i dag mycket lättare än för kollegerna under skrivmaskinseran, då artiklar för hand måste klistras in på tidningssidan medan fotograferna med andan i halsen fick springa och framkalla sina filmer. Vi har allt mer tid för underhållning, men å andra sidan tävlar allt fler faktorer om vår frigjorda tid. Bättre betyder inte bättre på alla plan, eller som karaktären Offred säger i den kritikerhyllade HBO-serien Handmaid´s tale (2017): ”Bättre betyder aldrig bättre för alla”. När vi tänker på framtid så tänker vi alltid på förändring, men minst lika intressant är det att tänka på vad som består, vilka saker som är för viktiga för oss för att vi ska låta dem förändras. Teknologi utvecklas snabbt, värderingar och människan långsammare. Och därför är det i hög grad vår egen utveckling som definierar underhållningens.

KÄNDISSKAPET

”I framtiden kommer alla att vara världsberömda i femton minuter”, sa populärkulturens ikon Andy Warhol 1968. Om hundra år befinner vi oss antagligen i den framtid han förutspådde. Kändisskapen blir fler, men allt mer kortlivade, och orsakerna bakom dem allt mer varierande. Till de största Youtube-stjärnorna 2017 hör Whinderssonnunes (en komiker som uppträder utan skjorta), Jenna Marbles (mest känd för sin video “How To Trick People Into Thinking You’re Good Looking”) och PewDiePie, som tack vare att han slänger käft på nätet fått kontrakt med Disney.
I framtiden kommer publiken allt starkare att delas upp i globala publiker och mikropubliker, tror Alf Rehn.
– En mikropublik kan man få genom att vara expert på ett väldigt nischat område, såsom att ha världens bästa Instagram om smurfarna eller ett Youtube-konto där du klämmer pormaskar för andra intressenter. Tidigare tänkte man kanske att man var tokig om man hade udda intressen, men nätet har hjälpt till att föra samman alla dessa tokiga som nu samlas kring ett specifikt fenomen eller intresse.
I framtiden konsumerar vi inte passivt en produkt utan är med och skapar den. I stället för att bara vara publik till intrigerna, grälen och konspirationerna i Big Brother-huset kommer vi att vara delaktiga i dem.
– Ju mer verktyg vi får – till exempel genom podcaster och bloggar – desto mer deltar vi. Genom VR kan vi gå in och styra filmkaraktärer eller få en film att utspela sig i vårt eget hem, säger Rehn.
VR (virtual reality) betyder att man ersätter den verkliga världen med en simulerad verklighet medan AR (augmented reality) förstärker eller kompletterar den verkliga världen med datorgenererade sinnesintryck som ljud, video och grafik. Elina Hiltunen är en av dem som upplevt vilka världar tekniken kan skapa. Med hjälp av VR-teknik tog hon huvudrollsinnehavarens plats i en film hon kopplades in i och kunde där kommunicera med de andra karaktärerna.
– De kom fram till mig, pratade med mig och frågade mig om råd. Jag har också varit på Antarktis och tittat på dinosaurier på nära håll i Jurassic Park. Virtuella resor kommer att bli ett jättestort fenomen; tänk bara på hur många som vill fly Finlands mörka höst. Med VR kan man vara någon helt annanstans än här, men det känns så äkta att det är svårt att skilja på vad som är verklighet och vad som är skapad verklighet, säger hon.
Om VR redan i dag är så långt utvecklad att det är svårt att skilja verkligheter åt, kommer vi då i framtiden att över huvud taget kunna göra det?
– Är det ens någon mening med att försöka göra det? Om hundra år tror jag inte att vi skiljer på vad som är verklighet och vad som inte är det. Jag kan bo i en tom kvadratisk lägenhet där jag sätter en mask på huvudet och fyller rummet med vad jag än önskar: möbler, underhållning, exotiska miljöer. Till och med min hemstad Jakobacka känns helt beboelig med det i åtanke! Sedan finns förstås motscenariet där människor tröttnat och tar avstånd. Redan i nuläget kunde man göra väldigt mycket genmodifierad mat och forskarna bedyrar att det inte är farligare än vanlig mat, men ändå är det väldigt många som motsätter sig det.

SPELEN

När Angry Birds lanserades 2009 räckte det för publiken att med en slangbella få skjuta iväg arga fåglar mot tjocka grisar. När Pokemon Go släpptes 2016 var publiken eld och lågor över att kunna jaga virtuella monster i verkligheten. Men vad krävs av ett spel för att det ska slå igenom om hundra år? Inget mindre än upplevelsen av riktiga fåglar som flyger omkring, tror Peter Vesterbacka, men påpekar att det här kommer att hända om tio – inte hundra – år.
– Men om alla i framtiden har tillgång till den här fantastiska overkligheten (VR) så måste vi skapa en verklighet som skiljer sig från alla andra, och det här tror jag hela tiden blir viktigare för speltillverkarna. Det måste finnas en orsak för den stora massan att välja just ditt spel, säger han.
När spelutbudet tidigare inte var så stort försökte man i stället spela med sitt medvetande. Många människor har försökt lära sig att styra sina drömmar (lucid dreaming) för att kunna uppleva sådant man inte kan göra i det verkliga livet, till exempel flyga. Med VR går det betydligt lättare att leva i en dröm, det kräver inte år av övning.
– Underhållningsformerna kommer att flyta ihop. Om du kan styra huvudpersonen i en film genom AR och VR, vad kommer då att skilja spel från film? Vi har bara sett början av AR och VR – det kan introducera verklig magi i våra liv, säger Alf Rehn.
VR blir en normal företeelse, precis som det i dag är att ha en telefon, säger Vesterbacka. Har du inte en så uppfattas du som lite konstig.
– Samma sak kommer att hända inom underhållningen. I något skede blir det som har varit underligt och nischat mainstream, säger han.
Men det är inte bara underhållningsgenrer som kommer att flyta ihop, utan också äkta verklighet och konstgjord verklighet. Microsoft har redan tagit fram HoloLensen, med vilken du ser både verkliga och overkliga element framför dina ögon, i 360 grader. En tredimensionell katt, ett hologram, kan tassa fram över ditt vardagsrumsgolv och lägga sig i ditt knä.
– Det är väldigt tidigt ännu, men det finns redan exempel på att det kommer att bli så att vi skiljer allt mindre på vad som är verkligt och vad som är virtuellt. I dag vet vi att vi inte kan lita på foton och att de kan vara omgjorda med Photoshop, men i framtiden kan vi inte heller lita på vad vi ser rakt framför våra egna ögon, säger Vesterbacka.

HEMMET

Kaamosmasennus (vinterdepression) är ett ord som de flesta finländare tyvärr känner till. Hur många smällkalla eller regniga vintrar har man inte undrat varför man stannar kvar här, år efter år, och i ren desperation hämtat en katalog från någon resebyrå för att drömma sig bort. På nittiotalet var det populärt med ljusterapilampor som skulle ge oss känslan av söderns sol också mitt i vintern och i Sunes sommar (1993) försökte Rudolf misslyckat uppvakta sin hustru Karin med en sådan. Redan då var uppfinningen lite gammalmodig, och jämfört med framtidens möjligheter kommer den att vara uråldrig.
I framtiden kommer vi nämligen att ha intelligenta hem, vilket betyder att hemmiljön kan ändras i enlighet med vårt humör. Vi kommer att ha levande tapeter som fungerar som datorskärmens bakgrundsbild i dag – vi kan ändra väggarna till Medelhavets blå stränder om vi känner oss nedstämda eller till discobelysning om vi ska ordna fest. Vi kan skapa skog, vågor eller berg runtomkring oss och om vi har en dejt kan vi börja i solljus och avsluta i solnedgång. Kanske projiceras bilder av maträtter på väggarna för de väntande gästerna medan vi tillreder middagen?
– Rummen och deras inredning kan omformas efter behov, till exempel så att sovrummet minskas och vardagsrummet förstoras när man har gäster. De intelligenta väggarna kan förändra sin tredimensionella form och skapa temporära sittytor och hyllor. Det här styrs från bärbara terminaler från vilka vi laddar ner komponenter till våra hem på samma sätt som vi nuförtiden laddar ner applikationer till telefonen, säger Caj Södergård.
Hemmets vitvaror kommer att kommunicera med varandra och kylskåpet vet själv när det behöver fyllas. Belysningen och elektronisk apparatur fungerar genom röst- eller ögonstyrning och det behövs inga fjärrkontroller. Stolar och soffor anpassar sig till vår kroppsform och hållning, samtidigt som mjukvaran kan instruera fysioterapeutiska övningar för oss. Kommunikationen mellan människa och maskin kommer att vara lika flytande som kommunikationen människor emellan.
– Tidigare har arbetet definierat vem vi är, vår identitet och vårt människovärde. I framtiden kommer det i allt högre grad att vara boendet som gör det. Genom vårt boende kan vi uttrycka våra levnadsvanor, identitet och värderingar då det inte längre kommer att finnas livslånga arbetsförhållanden som definierar oss, säger Sirkka Heinonen.
I framtiden kommer boendet inte att vara något statiskt, utan har i hög grad anpassats till våra egna behov och önskemål. Med andra ord kan vi bo i samma lägenhet hela livet, men förändra funktionerna i den enligt ålder, hälsa och livssituation.
Hur kan hemmet fungera som en identitetsmarkör om det är ständigt föränderligt, och hur kommer begreppet hem att förändras i och med det här?
– Vi skiljer på byggnad, lägenhet och hem. Hemmet är det som står människan närmast, men ett hem kan också vara där hjärtat eller människorna i ens närhet är. En sak som inte förändras är människors behov att höra till en gemenskap, om den så är virtuell eller verklig – och vad som sedan är vad i framtiden. Vi ska också komma ihåg att ekonomi och teknologi utvecklas väldigt snabbt, men värderingar och lagstiftning släpar efter. Vi vill inte ha teknologin bara för teknologins skull, den måste medverka till att öka vårt välmående och vår livskvalitet, säger Heinonen.
I dag sätter lagstiftning käppar i hjulet för många lösningar som skulle bidra till gemenskapen människor emellan, säger hon, men när de ekonomiska och miljömässiga resurserna krymper måste lagen öppna upp för klokare lösningar. När folk blir äldre i Finland kan det finnas skäl att gå tillbaka till modellen där flera generationer bor ihop.
– Med skillnaden att det inte behöver vara tillsammans med den egna familjen, det kan också vara för varandra okända människor. Äldre människor som vill bo kvar hemma kan till exempel ha en student inneboende, till bådas nytta och glädje. Nu kommer ofta lagen emellan, men jag tycker att man modigt borde våga pröva sådana här idéer, precis som man nu gör med basinkomst.

ARKITEKTUREN

Våra städer blir allt trängre, därför måste husen börja byggas på höjden i form av superhöghus. Höghusen kan vara upp till en kilometer höga.
– Man kommer också att bygga på och under vatten och neråt under jorden. Hus kan också flyttas från ställe till ställe i luften med hjälp av till exempel drönare, á la la snigeln som tar huset på ryggen, säger Södergård.
Och inomhus är det inte bara väggar som kan ändra färg; vi kan också printa ut möbler, dekorationer och skulpturer med en 3D-printer.
– Vi kommer alla att ha 3D-printrar i våra hem för att skapa mindre föremål, medan vi för större föremål sänder den skräddarsydda designen till en 3D-affär i närheten för att få ut produkten i önskad form, storlek och färg. Alla kan på så sätt skapa åt sig ett stiligt hem värdigt en toppdesigner, säger Södergård.
Möbler kommer att printas enligt ritningar från olika nätforum där människor “delar sina hem” på samma sätt som vi nu delar bilder på sociala medier.
– Hela hus konstrueras utifrån algoritmer, som baserar sig på personliga profiler och intressen. Svärmar av drönare materialiserar sedan byggnaden enligt algoritmens anvisningar. De printade materialen kan brytas ner till monomerer som kan återanvändas för nya konstruktioner.
Återanvändning kommer att vara fullt integrerat i våra hem. Vårt mat-, plast-, toalett-, och vattenavfall genererar bränsle och vi kommer att producera åtminstone en del av vår energi själva. Det är en ekonomisk nödvändighet, men ger oss också kontroll över vår miljö.
– I dag är energi ofta bara ett eluttag i väggen för oss, men i framtiden kommer energi inte att vara något så abstrakt att man trycker på en knapp och det är ljus. Energiproduktionen kommer mycket närmare människan, säger Heinonen.

RESORNA

Flyg- och bilresor utpekas ofta som de största miljöbovarna när det gäller koldioxidutsläpp, och virtuell verklighet och förstärkt verklighet borde därför tas emot med öppna armar, både ur miljö- men också ur klassynvinkel. Med hjälp av ny teknologi kan vem som helst uppleva hela världen från sin soffa; världen kommer till dig i stället för att du ger dig ut i världen. I stället för att uppleva Seychellerna, Patagonien, Arktis och Japan via fotografier och resebroschyrer kan vi uppleva dem rörliga, doftande och levande. Det sparar oss både tid och pengar och minskar vårt ekologiska fotavtryck. Också tidsresan som människan i alla tider drömt om blir delvis möjlig via VR – med hjälp av artificiell intelligens kan man bygga upp en virtuell värld utifrån den samlade informationen och bilderna i historieböcker.
Så här lätt är det ändå inte, tror Alf Rehn. Även om det skulle vara möjligt att uppleva hela världen hemifrån kommer människor ändå att fortsätta resa.
– Resandet är en statussymbol och jag tror att turismen kommer att fortsätta precis som tidigare. Men det som kommer att definiera framtidens resor i högre grad än VR och rymdresor tror jag är Hyperloop, säger han.
Hyperloop är ett framtida färdmedel – inte helt olikt rörpost – där tåg ska kunna färdas fram i mycket höga hastigheter i rör med lågt lufttryck. Tågens hastighet kan vara upp till 1200 kilometer i timmen. Man räknar med att de första transporterna ska kunna ske 2021 och om tio år ska det redan finnas ett nätverk. Resan från Tallinn till Helsingfors skulle ta åtta minuter. Hyperloop-resorna skulle bara kräva en niondel av den tid som samma resa skulle ta med bil.
– Det kan förändra hur vi tänker om möjligheten att pendla, men också om konceptet städer, länder och gränser, säger Rehn.
Å andra sidan kommer jobbresorna att minska drastiskt med ny teknologi. När Alexander Stubb (Saml) var utrikesminister gick 120 av årets dagar åt till resor, men med hjälp av allt mer utvecklad telepresence-teknologi kan vi i framtiden samarbeta oberoende av var i världen vi befinner oss. Teknologin påminner om dagens videokonferenser men är mycket mer utvecklad både gällande ljud, bild och stimulering av sinnen och kan skapa upplevelsen av att du sitter i mötesrummet i Tokyo i stället för på kontoret i Finland – för bägge parter. Du kan inta en form av ”robot” genom att en Ipad i Tokyo monteras på en mobil plattform i stil med en Segway, vars färd genom kontoret du kan styra ända från Finland. Genom Ipaden kan du sedan kommunicera via video.
– Det här innebär stora inbesparingar i resor och miljöbelastning, säger Södergård.
Också att navigera i den egna hemstaden blir lättare. Papperskartorna håller redan nu på förpassas till antikvariat, eller som prydnader vi nostalgiskt hänger upp på väggen i vardagsrummet. En statisk karta kan svårligen mäta sig mot Google maps, och nästa steg är virtuella kartor som vi får tillgång till genom VR-glasögon. Om hundra år behöver vi inte fysiska gatuskyltar; vi får veta vad vägen heter, vem som bott i huset och vem som planerat byggnaden genom tillsatt verklighet. Lite som när Tiwa i den animerade science fiction-filmen Fantastic Planet (1973) tar på sig magiska hörlurar via vilka information automatiskt överförs till hennes hjärna. I filmen har människoliknande humanoider tagit över världsherraväldet och håller människor fångna som husdjur.

RYMDEN

Under hela mänsklighetens historia har bara ungefär 600 människor varit i rymden och fått perspektiv på Tellus litenhet. Men nu byggs den första privata rymdstationen, vilket på sikt kommer att öppna upp rymdresan för fler.
– Det är ingen omöjlighet att du och jag kan åka till månen under vår livstid, säger Vesterbacka alldeles säker på rösten.
Den privata rymdstationen byggs av hans företag Space Nation i samarbete med entreprenören Elon Musks företag SpaceX. Redan inför 2030 finns det planer på att bygga de första rymdstäderna som skulle cirkulera på banan kring jorden och kring 2050 kommer det att finnas både rymdhotell, rekreation kommersiella aktiviteter i rymden. De produkter som kan tillverkas i tyngdlöst utrymme kommer att produceras i rymden för att spara på jordens naturresurser.
– Någon gång på trettiotalet blir rymdresor mer allmänna, på fyrtiotalet mer vanligt. Men innan det blir lika vanligt att åka på semester till rymden som att åka på weekendresa till New York så kommer det att ta längre tid, kanske till fyrtio- eller femtiotalet, säger Vesterbacka, som om det vore en lång tid.
Så det är ingen som höjer på ögonbrynen när du pratar om rymdturism?
– Nej, det är en så pass realistisk tanke i dag. Det krävs ingen revolutionär ny teknik, det är bara en prisfråga. Nu kostar det tiotals miljoner att få ut folk i rymden, men priserna kommer att bli mycket billigare. Samma utveckling som med flygresan kommer att ske med rymdresan; tidigare var det bara de rika som hade råd men nu kan de flesta flyga.

FAMILJEN

Under de senaste årtiondena har familjekonstellationerna blivit fler och definitionerna av begreppet familj breddats. Ändå har ingen av dem hittills inkluderat roboten, trots att det snart kommer att finnas tjänsterobotar som både lagar mat, dammsuger, klipper gräs och tar barnen till dagis.
– Jag tror att robotar kommer in i vår vardag genom leksaker, redan i dag finns till exempel robothundar. Vissa människor motsätter sig robotutvecklingen, men i allt detta finns en övergångstid, och vi kommer stegvis att vänja oss vid dem, säger Heinonen.
Vilken blir människans plats bland robotarna på våra arbetsplatser och i hemmet?
– Om man tänker på äldrevården så vore det fint om roboten kan göra det tunga jobbet, såsom att duscha och bära, men att den mänskliga interaktionen skulle skötas av människor. Då kunde sjukskötarens yrke i framtiden fokusera på kommunikation, närhet och beröring. I dag tänker man ofta att roboten tar över människans jobb, men vi borde i stället se den tid och de möjligheter som roboten frigör för människans jobb och förädla det.
Skräckscenariot består kanske inte i att robotarna tar över våra jobb, utan att de tar över vårt utseende. I serien West World (2016) har robotskapelserna intill förvillelse börjat likna människor. När vi blir osäkra på om det är en människa eller en robot som står framför oss är vi ute på djupt vatten. Eller nära målet, om man är en asiatisk forskare.
– Forskning visar att vi i Finland och Europa reagerar mot när en robot blir för lik en människa, medan man i till exempel Japan och Korea strävar efter att robotar ska likna riktiga människor eller djur så mycket som möjligt. Det är en kulturskillnad. Men om robotar lär sig att lära kan det uppstå känslor av motstånd, för då närmar vi oss de egenskaper som hittills förbehållits bara människan, säger Heinonen.
Föräldrar får också slipa sina argument när barnen börjar tjata om att utöka familjen med en hund eller katt. ”Pappa är allergisk” eller ”det är för mycket jobb” duger inte. I framtiden kommer det att finnas allergifria husdjur som i högre grad sköter sig själva. Framtidens husdjur kan vara hybrider eller av en förhistorisk art, och att återuppväcka de utdöda drakarna som Daenerys Stormbom i teveserien Game of Thrones är kanske ingen omöjlighet.
– Det har sagts att dinosaurier inte kan klonas då det är så länge sedan de existerade och DNA:t är så gammalt, men det kan se annorlunda ut om hundra år. Kanske sköter vi små dinosaurier? Man har redan lyckats klona enstaka exemplar av utrotade djur och trots att vi inte kan väcka en utdöd art till liv så kan vi i framtiden säkert få fram exemplar av vilket djur som helst, säger Elina Hiltunen.

DE SOCIALA MEDIERNA

Tystnaden då affärsmännen i American Psycho (2000) en efter en drar fram sitt visitkort och andäktigt lägger fram det till beskådning inför vännerna. Hela deras identitet ligger i det lilla, vita kortet – som på pricken liknar de andras. Patrick Bateman blir fullständigt förkrossad när hans kollega har lyckats skapa en mer personlig image på sitt profilkort. Skulle filmen utspela sig i framtiden skulle affärsmännen i stället sitta och jämföra sina konton på sociala medier.

– Vissa människor motsätter sig robotutvecklingen, men i allt detta finns en övergångstid, och vi kommer stegvis att vänja oss vid dem

– I framtiden blir det lika naturligt att dela med oss av saker på sociala medier som det i dag är att dela ut visitkort. Men det kommer inte att uppta all vår tid som utvecklingen i dag befarar. Snarare blir det en så naturlig del av vår vardag att vi inte ens tänker på det; vi kommer inte att sitta och skriva utstuderade långa inlägg för Instagram och Facebook, utan Facebook kommer att via röstkommando dela med sig av vad vi gör, säger Alf Rehn.
Sociala medier kommer inte att begränsa sig till text, bild och video utan omfatta också kroppen. Quantified Self eller ”lifelogging” kallas det fenomen där man inte bara laddar upp en bild av vad man äter, utan även delar information om vad ens hemoglobin och puls är, hurdant ens humör och tillstånd är, hurdan sömnkvaliteten och miljön omkring oss är. Det handlar med andra ord om en sorts självkännedom som vi – och våra följare – får tillgång till genom datainsamling och sensorer.
– Det kommer att bli ett fenomen inom sociala medier att följa med sina livsfunktioner trots att man är fullständigt frisk, och att berätta om sitt hälsotillstånd för andra. Det här är lite speciellt eftersom man tidigare tänkt att individen vill hålla sådant som rör hälsan privat, säger Sirkka Heinonen.
Hon påpekar att det här kräver mycket av skolorna. Hon talar rentav om en fullständig reform där utbildningens mål borde vara att individen ska lära sig förstå omvärlden – och sig själv i den.
– Alltid när det utvecklas nya möjligheter utvecklas det också nya risker. Därför vore det viktigaste i framtiden människans egen utveckling, den etiska och moraliska. Hundra år är en ohjälpligt kort tid för det här med tanke på att vi inte kommit längre på tusen år. Fortfarande slåss och krigar vi, och sprider hat på sociala medier.
Vi måste lära oss att använda teknologin för att öka välbefinnandet, inte minska det, säger hon, och beakta vilka konsekvenser vår användning av den har för miljön.
– Det är frågan om ett triangeldrama mellan människan, teknologin och miljön. Är teknologin drängen som betjänar människan, eller är det tvärtom? Och när människan använder teknologi, tänker hon på miljökonsekvenserna? Miljön svarar med rebound-effekter om människan och teknologin inte beaktar naturen.

RÄDSLAN

Folk låter sig förströs av trivialiteter och i stället för kultur konsumerar vi teve och reklam! Allt från politik, utbildning och religion kommer att förvandlas till underhållning! Det här var den amerikanska kulturkritikern och medieteoretikern Neil Postmans stora farhågor 1985, då han skrev boken Amusing ourselves to death (Underhållning till döds). Och hans rädsla har en stark förankring i vår tid; samhället har alltid fruktat att underhållningen ska ta över. När romanen slog igenom på 1700-talet befarade man att kvinnorna skulle drömma sig bort i böckernas värld och när filmen kom befarade man att människor bara skulle sitta isolerade i ett mörkt rum och stirra på en skärm. Bion skulle dö både när talfilmen kom, när teven kom och när Netflix och HBO kom – och den både lever och slår rekord fortfarande. Vårens superhjältefilm Wonderwoman är en av filmbolaget Warner Bros mest inkomstbringande filmer någonsin.
– Inte en enda gång, trots alla farhågor, har det hänt att vi tappat kontakten med verkligheten. Trots att tevens och filmens död har förutspåtts många gånger finns det få saker som världen väntar lika mycket på i dag som en ny säsong av en populär teveserie, såsom Game of Thrones eller Orange is the new Black. Men i framtiden kommer utbudet att öka så mycket att vi behöver appar som hjälper oss att välja vad vi ska titta på, säger Alf Rehn.
Utvecklingen kommer att skapa en diskussion om vilka uppfinningar som är önskvärda och vilka som inte är det, tror Peter Vesterbacka.
– Vi kommer inte bara att få diskussioner om vad som är verkligt och vad som inte är det, utan också om vad som är bra och vad som är dåligt. Till exempel skärmtid; är det sämre att du kommunicerar med dina vänner via digitala medier såsom Whatsapp än att ses på riktigt? Om en digital upplevelse är lika verklig som en fysisk upplevelse, är den då sämre?
Han tror ändå att underhållningen samtidigt som den blir mer individuell inte förlorar sin kollektiva aspekt. Vi kommer fortfarande att gå på fotbolls- och ishockeymatcher där vi skriker och jublar i kapp. För varje rörelse uppstår ofta också en motrörelse, och kanske vill vi trots alla nya möjligheter att fritiden ska förbli kravlös slötid framför teven. Alf Rehn håller med.
– Unga i dag är väl medvetna om att de kan skapa ett Instagram- eller Youtube-konto när som helst och kommunicera dygnet runt, men kanske har vi en framtid där man gör ett aktivt val att bara vara konsument och sjunka ner i soffan framför How I met your mother.

Våra framtidsvisionärer

Alf Rehn
En av Finlands 20 största businesstänkare, enligt tidskriften Nordic Business Report. Professor inom innovation, design och ledning vid Syddansk universitet i Danmark, tidigare vid Åbo Akademi. Författare till boken Farliga idéer (2010).

Sirkka Heinonen
Professor och forskningsledare vid Framtidens forskningscentral vid Åbo universitet (Finland Futures Research Centre). Forskar i framtidens arbetsliv, boende, innovation och hållbar utveckling. Gästprofessor vid University of Science and Technology i Kina.

Peter Vesterbacka
Ansiktet för Angry Birds, en av spelbolagen Rovio och Lightneers grundare och hjärnan bakom uppstartsmässan Slush. Just nu involverad i det nya projekt Space Nation som på sikt vill demokratisera rymdresan.

Elina Hiltunen
Futurist som driver konsultbyrån What´s Next Consulting. Författare till flera böcker, bland annat Teknoelämää 2035 (2014). Tidigare jobbat vid Finpro, Framtidsforskningsinstituet vid Åbo universitet och Nokias avdelning för framtidsstrategier.

Caj Södergård
Forskningsprofessor i digital teknik och medier vid statens tekniska forskningscentral VTT. Expert på analys av stora datamassor och metoder för artificiell intelligens.

SERIE: 1 2 3 4
Vision och verklighet

Finland fyller 100 år och vi blickar framåt. Hur ser Finland, och världen, ut om hundra år? I fyra reportage analyserar vi med hjälp av forskare framtiden utfrån fyra teman: människan, fritiden, makten och maten. Serien är gjord av Svensk Presstjänst, SPT.