I Manila bryter drogkriget ut varje natt

Text och bild: Olof Jarlbro

Det är midnatt på presscentret på MPD – Manila Police District – i Filippinerna. Utanför står ett dussintal bilar parkerade med motorn på, journalister från tv, dagstidningar och radio, alla redo att snabbt ta sig till mord- och brottsplatser, bränder och allt som kan kallas nyheter.

President Rodrigo Dutertes drogkampanj “Oplan Tokhang- Dubbel Barrel” lades på is i några veckor sedan det uppdagades att poliser kidnappat och mördat den sydkoreanska affärsmannen Jee Ick-Joo. Händelsen resulterade i att bara militären och Philippine Drug Enforcement Agency var tillåtna att utföra drogrelaterade operationer.
Trots upphävandet av den internationellt kritiserade kampanjen har dödandet på natten inte slutat. Det har blivit allt svårare för pressen att hinna till mordplatserna innan begravningsfirmorna hämtar kropparna. En av anledningarna är att polisen har slutat rapportera över radio, eller så meddelas det till pressen så sent att brottsplatsen hinner röjas.

Rökning är förbjudet inne på presscentret, så en skara fotojournalister sitter ute på de nymålade spartanska trädgårdsstolarna och bolmar med varsin kaffekopp i väntan på att något ska inträffa. Plötsligt springer någon från de lokala tv-kanalerna in i sin bil för att sedan rivstarta. Något har hänt, alla kastar sina cigarretter, sveper sina kaffekoppar och hoppar in i bilarna.
Ett mord har skett under Jones Bridge, bara några minuter från presscentret. En man av okänd identitet har blivit skjuten, och polisen som var först på plats hittade tre påsar shabu (metamfetamin). Presskåren samlas runt polisens avspärrningar, det filmas, fotograferas och intervjuas. Två journalister tjafsar om hur många döda som hittats tidigare precis på samma plats under bron sedan drogkriget startade. Tre kroppar, säger Vincent, en lokal fotojournalist som arbetat nattetid sedan Dutertes kom till makten.

Hårda tag mot knarket

President Rodrigo Duterte byggde sin valkampanj på att vara hård mot knarklangare och missbrukare. Över ett år senare har upp mot 13 000 människor dödats, ett högre dödsantal än de regeringskritiker som dödades under diktatorn Marcos 20 år vid makten.
Över en miljon missbrukare har självmant överlämnat sig till polisen av rädsla för att bli offer i de så kallade vigilantemorden. President Dutertes drogkampanj har fått stor kritik av olika organisationer som värnar för mänskliga rättigheter.

image2.jpeg
Två professionella mördare från provinsen Metro Manila. Till höger "Piko", gift fattig fyrabarnsfar som jobbat med dödande i tio år. Till vänster "Negro", frånskild före detta missbrukare som extraknäcker vid sidan av jobbet som köttleverantör till marknader. De har gjort 20 "jobb" tillsammans, mest för att det är bra betalt. Bild: Olof Jarlbro

På Luneta park i centrala Manila har tusentals av president Dutertes anhängare samlats under en helg för lyssna på musik och hylla sin president.
Dutertesupportern Abner är 40 år och taxichaufför i Manila. Han förklarar:
– Innan Duterte fick makten kunde man inte gå säkert på Manilas gator, man kunde bli rånad när som helst.
Abner berättar att han röstade på Duterte för att han hade en ren historia, till skillnad från de andra presidentkandidaterna.
– Jag visste att han skulle rensa upp, att det skulle bli dödande, därför röstade jag på honom som många andra.
Jade, 29 år och ensamstående mamma, röstade också på Duterte av samma orsaker.

"Glöm lagarna om mänskliga rättigheter. Om ni väljer in mig i presidentpalatset kommer jag att göra exakt som när jag var borgmästare. Alla ni knarkhandlare, rånare och andra oduglingar, det är bäst att ni sticker härifrån. För jag kommer att döda er. Jag kommer att dumpa er i Manilabukten och göda fiskarna med er." Rodrigo Duterte under valkampanjen 2016

– Innan Duterte valdes var jag rädd när jag gick med min son till marknaden för att köpa mat. Jag brukade fråga min bror eller granne om de kunde gå med mig, men ibland var jag tvungen att gå själv. Ingen ska behöva vara rädd för att gå och köpa ris, eller hur?
– Jag stöder inte dödandet, men före Duterte hade vi också dödande, missbrukare och kriminella som dödade oskyldiga. Var var den internationella pressen när det hände?

De flesta av Dutertes supportrar har liknade berättelser om varför de stöder presidenten.
Många av presidentens supportrar kommer från de underutvecklade områdena i Metro Manila, samhällen med hög fattigdom och brottslighet. De lever långt borta från den del av befolkningen som bor i inhägnade områden med vakter och skimrande blå pooler.

Kritiserade metoder

På MPD-Press center är de flesta kritiska till Dutertes politik.
Fotojournalisten Raffy Lerma hade inte jobbat natt på flera år, men när drogkriget började frågade han sin chef på tidningen Inquirer om det gick att återgå till att jobba det s.k. gravskiftet i Manila.
Raffy är en stark kritiker till den nya regimen. Även om han inte är emot kriget mot droger är han en motståndare till allt dödande.
– Ta kål på drogerna, inte människorna, säger en emotionell Raffy Lerma.

Upprensning bland poliserna

I början av mars återinförde president Duterte “Tokhang Oplan” men kallar det nu “Double barrel, Reload”.
Enligt polischefen Del Rosa har den nya drogkampanjen fått bort de korrumperade poliserna.
– Om det är möjligt vill vi att detta ska vara en blodlös kampanj, säger Del Rosa.
Natten efter att drogkampanjen återinfördes skedde ett dubbelmord i Quezon City på Secret garden Sidewalk. En rikshaförare hade blivit skjuten i huvudet. Hans kollega försökte fly undan skytten in i ett skjul, men även han blev skjuten i både huvud, arm och bål. Båda var misstänkta missbrukare och langare.

image3.jpeg
Familjemedlemmar och vänner tar ett sista farväl av Edward som sköts i ett polistillslag mot droger. Edward, hans kusin Billy Joe och fyra till dödades i Bagong Silang när polisen letade efter en misstänkt. Själva fanns de inte på polisens så kallade droglista, som i folkmun kallas dödslistan. Bild: Olof Jarlbro

Dödandet på nätterna fortsätter trots den nya så kallade blodlösa kampanjen, och den lokala pressen försöker desperat att hinna med att dokumentera det.
Risken är att utan bilderna och mediernas närvaro blir varje offer bara en siffra, en del av statistiken, och drogkriget kommer att fortsätta skörda sina offer nattligen under de kommande åren av president Dutertes regeringsmandat.


FAKTA: Drogkriget i Filippinerna

Startade i juli 2016 och pågår fortfarande.

karta
  • Rodrigo Duterte vann det filippinska presidentvalet i maj 2016 med vallöftet att döda tiotusentals brottslingar. Han uppmanade människor att döda narkomaner.
  • Innan Duterte blev president var han borgmästare i Davao City. Under tiden som borgmästare fick han stark kritik från Human right Watch för det utomrättsliga dödandet av hundratals gatubarn, småbrottslingar och narkotikamissbrukare. Dödandet utfördes av Davao Death Squad, en grupp av vigilantes som Duterte påstås vara involverad med.
  • Enligt polisens egna rapporter har drogkriget resulterat i 3900 dödsfall i rättslig polisverksamhet. Där 85 dödsfall är polis och militär. Lokala och utländska utrednings grupper hävdar dock att drogkriget resulterat i 14 000 dödsfall i drogkriget från början till mars 2017.
  • Över en miljon drogmissbrukare har överlämnat sig frivilligt till polisen av rädsla för så kallade utomrättsliga mord.
  • Efter terroristattacken i september 2016 som dödade 14 personer i Davao Citys centrala affärsdistrikt utlyste Duterte nationellt nödläge. Nästa dag undertecknades en deklaration som gav militär och polis ökade befogenheter att undertrycka alla former av laglöst våld i Mindanao, och att förhindra laglöst våld att eskalera på annat håll. Nödläget har uppfattats som ett försök av Duterte att förbättra sin redan starka position och ge honom möjlighet att införa ytterligare åtgärder i drogkriget.
  • I oktober 2017 tillkännagav Duterte att narkotikaoperationerna överförs till den filippinska narkotikahanteringsbyrån PDEA och att den filippinska nationella polisen inte längre deltar.
  • Det var ett svar på den politiska stormen sedan det uppdagats att flera minderåriga blivit mördade av agenter från Caloocan City Police. En opinionsundersökning i oktober visade att förtroendet för presidenten sjunkit från 66 till 48 procent.
  • I februari 2018 inledde Internationella brottmålsdomstolen i Haag en preliminär granskning av dödsfall i samband med den filippinska regeringens “krig mot droger” i juli 2016.